Kära Medlemmar!

Så har då hösten gjort sitt intåg. Viktiga frågor för oss alla står på världens dagordning. Klimatfrågan på EU:s Köpenhamnsmöte är en sådan. Och när ska bomberna sluta att vara en del av vardagen för många  människor i världen? När ska Afghanistan bli ett tryggt land att leva i? Om ni inte har sett filmen Buddha föll av skam – se den! Den speglar på ett skrämmande sätt hur det är att vara flicka i Afghanistan idag  och inte få gå i skolan. Skolprojekten som drivs av afghaner med stöd av t.ex. Rädda barnen är väldigt viktiga. Stöd dom! Ska vi få en verklig förändring i världen måste vi börja från början underströk Ellen Johnson-Sirleaf, Liberias president, som ständigt kämpar för kvinnors rättigheter, vid EU:s biståndsdagar som nyligen hölls på Älvsjömässan i Stockholm.  Starka välutbildade kvinnor är den bästa förebilden för andra kvinnor. Vi är så glada över att Cyndee Peters hjälpte oss att sjunga ihop en stor summa pengar till skolor i Liberia på vårt 8- marsprogram förra året och skulle önska att vi kunde klara av att ha fler aktiva internationella program av detta slag.
Den 9 november är det 20 år sedan Muren föll. Det är en händelse som påminner om att förändringar är möjliga. Och i år kan vi glädja oss åt att vi fått så många kvinnliga nobelpristagare.  
Allt detta gör inte våra egna nationella program mindre viktiga.

Kommande program

Lördagen den 16 januari 2010 kl.14.00 - 16.30
”Ja, vi kan, vi vill, vi törs”  Ett program om kvinnotidskrifternas betydelse för 1970-talets kvinnofrigörelse m.fl. av den tidens aktörer. Ebba Witt-Brattström är moderator. Lokal: ABF, Sveavägen i Stockholm. Programmet ges inom ramen för Jubileumsprojektet ” 150 år av kvinnors tidskrifter”. Anita Widén ansvarar för programmet. (Se bif. programblad)
Vidare hålls onsdagen den 25 november kl. 13.00-15.00 ett seminarium om kvinnotidskrifter vid Centrum för Genusvetenskap i Uppsala som Margareta Fahlgren och Birgitta Wistrand ansvarar för.
Se www.gender.uu.se 

Lördagen den 20 mars  2010 vill vi att ni reserverar för Årsmötet 
Kallelse kommer att gå ut i början av februari.

Söndagen den 7 mars kl. 18.00 2010
planerar vi för premiären på 2xFredrika-vägröjarna - en laddad teaterföreställning där pionjärerna Fredrikorna Bremer och Runeberg möts i ett drömspel gestaltade av två unga skådespelerskor-Fredrikor av idag. Plats: Haninge kulturhus, Handen. Föreställningen ska enligt planerna spelas den 8 mars på Södertörns högskola. Som vi informerade om i senaste medlemsbrevet har vi ett arbetsmanus som är riktigt spännande! Manusförfattare är Christina Nilsson-Ramberg. Vi har nu också vidtalat skådespelarna Charlotta Åkerblom (som Fredrika Bremer) och Kira Roisko (som Fredrika Runeberg) och de är positivt inställda. Finansieringen är ännu inte klar men vi hoppas att den ska lösa sig. Arbetet med att bearbeta manus pågår liksom att marknadsföra föreställningen och söka ytterligare bidrag. Det är inte lätt i dessa dagar då Stiftelsen Framtidens kultur upphört vilket inneburit att andra bidragsgivare nu är överösta av ansökningar.  Om någon av er känner till ”okända” fonder eller stiftelser skulle vi uppskatta att få information om dessa snarast. Med tanke på det mycket positiva gensvar vi får från alla håll i samband med marknadsföringen vore det mycket synd om vi inte skulle få ihop ekonomin till produktionen av pjäsen (även kulturarbetare behöver lön).
Fredrika-Bremer-Förbundets 125 års jubileum
Söndagen den  22 november kommer jubileet att firas i Stockholm.
Då kommer även ett jubileumsnummer av Hertha att presenteras.
www.fredrikabremer.se

Sedan sist
 I år som tidigare år medverkade vi i Stockholms stads kulturdagar i Världens längsta bokbord  på Drottninggatan med god försäljning. Doris Ågren och Louise Brunes ansvarade för detta. Ordförande och Gunilla Melin genomförde en uppskattad stadsvandring i Fredrikas fotspår i Stockholm.
I den Nordiska konferensen kring klassiker på Biskops Arnö som arrangerades av DELS - De litterära sällskapens samarbetsnämnd (www.dels.nu)- medverkade i egenskap av styrelseledamöter i nämnden, Gunnel Stenqvist och Gunnel Furuland som ansvariga för programpunkterna Kvinnliga klassiker i Norden respektive Klassikerna på biblioteken. Konferensen har dokumenterats i en publikation som kommer att distribueras till alla litterära sällskap. Vi deltog också i två Haningeprogram: Haningedagen på Poseidons torg i Handens centrum med ett litet bokbord och en miniutställning och i Kulturhusens dag i Sverige genom att visa Årsta slott. För dessa program ansvarade Doris Ågren och Louise Brunes.

Höjdpunkten var årets firande av Fredrikadagen på Årsta slott som Märkesåret 2009 gick i Finlands tecken under rubriken Fredrika Bremers finska rötter. Mycket uppskattade gäster var medlemmar ur den Bremerska släktföreningen, ordföranden Henrik Bremer och Siv Feodoroff med sina respektive.  Siv Feodoroff kåserade om Fredrika Bremer i form av ett spännade brev ”Hej Fredrika”  som hon skrivit till Fredrika Bremer-ett historiskt och personligt dokument (bifogas).
Fil.dr. Alexandra Ramsay från Finland, känd historiker och folkbildare föreläste under rubriken ”Fredrika Bremer i finländsk jord. Om receptionen av Hertha inom kvinnorörelsen på 1800-talet” och mottagandet i Finland var inte nådigt!  Våra musikaliska gäster var sopranen Frida Jansson och pianisten Ilnara Salavatova  i  programmet ”Svensk-finska toner” - ett bejublat framträdande. Dom har tidigare medverkat hos oss och är nu antagna som studenter vid Operahögskolans respektive Kungl. Musikhögskolans Masterklasser!
John Glas ordf. i Tornbergets förvaltnings AB som ansvarar för Årsta slott deltog också i Fredrikadagen. Hans närvaro och tal blev mycket uppskattade liksom chefen för Kultur- och fritidschefen Lars Liljegrens nävaro.

Vi deltog också på Bok&Biblioteksmässan i Göteborg (www.bok-bibliotek.se) med ett litet programinslag i form av en dialog mellan ordf. I DELS Bo Malmsten och undertecknad ordförande under rubriken ”Litterära sällskap -behövs dom?” med Årstasällskapet som exempel. Vidare lanserades Svenska Vitterhetssamfundets nyutgåva av Fredrikas En dagbok. På mässan lanserades också, som nr 17 i formgivaren Jan Landqvists bokstödsserie Svenska litteraturstöd, ett bokstöd med Fredrika Bremers porträtt. Detta kan köpas genom Årstasällskapet för 160 kronor. Ni som inte har möjlighet att köpa det vid något av sällskapets evenemang eller på Årsta slott eller på Kungl. biblioteket kan kontakta Louise Brunes mobiltel 0705/18 64 05 eller via e-post louise.brunes@gmail.com, för att diskutera lämpligt leveranssätt.

Programmet Fredrika Bremer och Guds rike på jorden  i Finska kyrkan i oktober, ett samarbete med Finska församlingen och teaterföreningen KYRKSAM i Stockholm, blev också välbesökt och uppskattat. Högmässan leddes av kyrkoherde Peter Träisk och Ewa Lindqvist Hotz, tidigare styrelseledamot, höll en medryckande och tankeväckande predikan med Fredrika Bremer vid sin sida (på vår roll-up) och mycket närvarande i hela Ewas predikan. Hon inledde med det första ord på finska som Fredrika lärde sig nämligen Jumala – Gud på svenska. Anna Bohlin höll en likaledes mycket uppskattad föreläsning  Fredrika Bremer och Guds rike på jorden.
I oktober hölls vidare under ledning av Birgitta Ney på Stockholms universitet seminariet Kvinnobulletinen, Vi mänskor, Bang m.fl.- om kvinnotidskrifterna från 1960-talet och framåt. Det var roligt att lyssna till och spännande att se alla de olika banbrytande tidskrifterna och deras likaledes banbrytande layout.
 
Parnass
Vi publicerar oss regelbundet i de litterära sällskapens egen tidskrift Parnass. I det senaste numret (nr 3 2009) De skrev för livet Moa och de svenska kvinnliga arbetarförfattarna medverkar vår duktiga och flitiga skribent Gunnel Furuland med artikeln Arbetarlitteraturens förmödrar Om Fredrika Bremer och Sophie von Knorring – en historia med förhinder. Vi vill gärna rekommendera en prenumeration på Parnass. (se bifogat prenumerationsblad. Ange att du är medlem i Årstasällskapet så får du ett extranummer gratis). Vissa nummer finns att köpa på slottet och på våra bokbord där ni också kan köpa övrig litteratur.

e-post
Vi vill påminna om att sällskapets årsmöte anmodat styrelsen att, av såväl ekonomiska som miljöskäl, undersöka möjligheterna att använda e-post för att skicka ut medlemsbrev, program etc. Vi ber dig därför informera styrelsen om också du i fortsättningen kan tänka dig att ta emot meddelanden per e-post. Meddela i så fall detta genom ett e-postbrev till louise.brunes@gmail.com (ange Årstasällskapet i ärendefältet). 

Engagemang i verksamheten
Välkomna att engagera er mer aktivt i sällskapets verksamhet. Ulla Thim f.d. textillärare i Handen vill t.ex. levandegöra Fredrikas knyppeldyna och knyppla en bit spets utifrån en Fredrikaförlaga på Historiska museet - spännande! Jag hoppas att hon ska kunna påbörja detta då Årsta slott håller öppet för julluncher i början av december. Några av er har förklarat er villiga att hjälpa till vid olika evenemang. Vi skulle också gärna vilja ha fler guider. Anmäl ert intresse så ger vi er en kort utbildning. När teaterpjäsen som är planerad att spelas vid ca 60 tillfällen – i Sverige och Finland är klar, kommer det att behövas folk - i marknadsföring, som diskussionsledare och i praktiskt arbete. Även i förberedelsearbetet t.ex. med att ta fram det studiematerial som är tänkt att användas i samband med skolföreställningar. Kontakta Doris Ågren om detta e-post doris.agren@gmail.com eller tel. 08/777 29 22.
         
Varmt välkomna till kommande program och i sällskapets arbete!                 Gunnel Stenqvist
                                                och
                                       övriga styrelsen

        Årets julklapp!

Det lackar mot jul! Slipp stressen -  årets julklapp är Fredrika Bremers bokstöd och/eller hennes En Dagbok. Finns det någon bättre och mer prisvärd?      
                   




Helsingfors den 6 september  2009

KÄRA FREDRIKA,

Jag heter Siv Feodoroff ,   jag är en avlägsen släkting till dig från Finland.  Min mor hette Ulla Elisif Bremer. Jag tar mig friheten att skriva att brev åt dig  - som jag tänkte läsa upp nu.
Jag undrar vad du skulle tycka om det här?

Vem skulle du vara idag?  En politiker – nej.  En författare – ja.  En akademiker – kanske.  En bildkonstnär – ja.  En jurist – nej.  En  människorättskämpe – ja.  En snäll sagotant – nej.  En miljöaktivist – troligen.  Radikal feminist – nej.  Journalist – mycket möjligt.
 
Min uppfattning om dig, är att du är en liberal individualist som går din egen väg, utan att falla in i tidens  trendiga strömningar, du är inte rädd för att vara obekväm, du är motsatsen till en konformist.

Din far Karl Fredrik och min morfarsfarsfarsfarsfar  Josef var bröder.Vi har alltid funnits i Finland.  Våra gemensamma rötter finns i Åbo och i Egentliga Finland, rättare sagt i Tykö bruk.
 I somras gjorde jag ett besök på Tykö. Tyvärr kände jag inte historiens vingslag där.
Den gamla huvudbyggnaden står kvar, den är i privat ägo.Det bremerska släktkapellet håller på att rustas upp – men inget enhetligt intryck av ett gammalt bruk finns kvar.
Med hjälp av gamla bilder kan man föreställa sig hur det sett ut någon gång – men sorry det är allt.
När man läser om våra släktingar på brukstiden blir man ju inte direkt upplivad. 
De tycks ha sysselsatt sig med att processa och gräla om det mesta.
Jakob, din farfar, som grundade släktens välbestånd, var en rättskaffens man. 
Robert, Josefs son, var en driftig brukspatron och därtill uppfinnare och fritänkare av rang.
Det finns många intressanta historier om denne Robert och hans teorier om världens gång. 
Han vidtog bl a mått och steg för att klara sig vid en stundande ny syndaflod.
-  En anfader att vara stolt över m a o.

Vi senare, tiders ättlingar till dessa stolta brukspatroner,  finns spridda i hela landet och företräder säkert alla tänkbara yrken och inriktningar.  Dessutom talar många finska i dagens läge.

Fast vi som hör till den sk tredje linjen  (Viktor Zebors)  är kanske mest svenskspråkiga ändå.

Vi –  alltså börjande från min morfarsfar –  bor i Helsingfors med omnejd. 
Min morfar Karl Ruben (f 1882)  var agronom och - dessutom en ypperlig skribent. 
Min mormor Inez (f 1882)  var utbildad folkskolelärarinna - men som det var på den tiden  – i sin egenskap av fyrabarnsmor, husmor och hustru åt en tämligen dominant man -  inte verksam i det yrke hon utbildat sig till. Enligt min mor Ulla, var Karl Ruben omåttligt stolt över dig – sin namnkunniga anförvant -  även om kvinnosaksfrågor säkerligen inte intresserade honom nämnvärt.
Min mor Ulla  (f 1918) - yngst av 4 syskon - var en modern flicka. Hon var intresserad av idrott och film och jobbade på filmbolaget Fox.Men också hon följde tidens mönster och prioriterade hem och barn när det kom till kritan. 

Mina anmödrar har alltså varit intelligenta starka kvinnor, som antagligen haft drömmar om både det ena och det andra, men som gjort sin plikt som duktiga flickor och sammanhållare av familjen.
Min relation till dig, Fredrika, började då jag som 16 åring fick romanen ”Grannarna” till julklapp.
Jag har alltid läst mycket och brådmoget. Nu fick jag då höra din röst. 
Vi hade i skolan nog nämnt dig på modersmåltimmarna i samband med svensk litteraturhistoria.  Och jag kunde då upplysa mina klasskamrater om att detta är en släkting till mig (inte så att jag vore släkt i rakt nedstigande led, men ändå). Jag tyckte romanen var okej, och placerade dig mentalt bredvid Selma Lagerlöf som tidsskildrare.  Men då jag året därpå fick dina reseskildringar ”Hemmen i Nya Världen”,  steg du fram ur bokens  sidor och blev en människa,  som verkade stå bredvid mig och andas även i denna tid,  nästan 150 år efter att boken blivit till. På mina resor ”overthere” har det tillkommit en extra dimension, då jag läst dina skildringar om livet på platser jag besökt -  och så befunnit  mig  på samma ställe 150 år senare. -  I detta sammanhang kan man verkligen tala om historiens vingslag. - Detta gäller speciellt Delaware och de övriga sydstaterna, samt Kuba - platser som av olika orsaker ligger mig varmt om hjärtat.

Det är fascinerande hur fräscht och ledigt du berättar, alls inte som en liten tant med en spetshätta på huvudet (om du ursäktar mig).

Mina föräldrar gav mig sedan dina böcker till födelsedagar etc. Böckerna fanns ju inte att plocka direkt från hyllan i Akademiska Bokhandeln i Helsingfors, utan måste beställas i god tid.
 
Så du ser, du har hört till vår familj på något sätt. Denna känsla av släktskap, trots ett faktiskt tidsglapp på 200 år, beror troligen på att jag hört om dig redan som barn. Som barn tar man ju till sig saker direkt och känslomässigt, och inte filtrerat genom överbyggnader konstruerade av erfarenheter och intellekt. Därför kan jag också helhjärtat påstå att du medverkat till att skapa min identitet. Och denna inverkan har varit 100%- igt positiv.

Förutom att du funnits i mitt barndomslandskap, som en förfader som helt självklart är en del av släkthistorien, har du genom din starka personlighet och integritet varit något av en rollmodell och förebild.  Något i stil med att; om du Fredrika kunde åstadkomma allt det du gjorde, varför skulle inte jag våga och försöka.  Sådana förebilder behövs.

Ja, du Fredrika, du verkade för att kvinnor skulle få ta sin rättmätiga plats i samhället. 
Få studera, bli yrkesverksamma - att flickor skulle ha de möjligheter att förverkliga sig själva som var helt självklara då frågan var om deras bröder.  I den högborgerliga miljö du beskriver, är flickorna närmast drivhusväxter som är till för att behaga.  Livet i mera robusta kretsar var nog inte riktigt så, där var väl alla oftast tvungna att dra sitt strå till stacken. 

Nu och här  -   är vi kvinnor allt annat än drivhusväxter.  Vi vill, och kan, göra vad vi vill.
Men - vi har kanske istället fått en för stor press på oss, genom att vi förväntas satsa hårt på att utveckla oss, att studera, att skapa karriär och dessutom sköta barn och familj.  Hur löser man den ekvationen? Ja,  du Fredrika - det nästan något av ”Catch 22” över detta.  Jag undrar vilka tankar du skulle ha om denna problematik. 
 
I DAG (20 september) är vi här på Årsta slott för att celebrera och komma ihåg dig, - din  banbrytande insats som kvinnosakskvinna och författare, - och också inom de intimare sammanhang, som utgörs av släkten,  och den upplevda gemenskapen  över de finska och svenska gränserna.

Med utmärkt högaktning,
Siv Feodoroff
Din avlägsna släkting från Finland.